Shedding the layers

Idag mår jag bra, inte för att jag inte mår bra andra dagar men det känns skönt att vara ledig, fixa grejer o fundera över saker o ting. Sen jag började har jag minskat i vikt med 12,5 kilo, 12cm på midjan, 10cm på låren, 11,5cm rumpa. Mina biceps har ändrats lite mycket vilket betyder att jag har inte förlorat muskler!!! :D

Innan jag började trodde jag att jag såg ganska "fit" ut men nu inser jag att jag var inte det eller den bild jag hade inte huvudet stämde inte med verkligheten. Man blir lite besatt av spegelbilden då den ljuger inte. Vikten kan varierar från dag till dag beroende på vad man äter, hur mycket vatten man dricker eller maten som kvar i magen. Att kunna se musklerna tydligare o tydligare är ett bevis att jag gör rätt. Jag har länge velat ha mer definition på armarna o trodde att genom att göra 100 olika övningar, 100 tals pushups m.m kunde jag uppnå det men nu har mer definition o jag jobbar inte dem lika hårt. Det enda direkt armträning jag gör att mina dips o biceps culrs 1gång i veckan. Självklart jobbar armarna hela tiden under andra övningar med. Jag tror jag har bra gener när det gäller att få större muskler + ju mer man tränar (flera år) desto större muskler får man.

Att gå ner i vikt för mig gör att min rätta jag träder mer o mer fram. När man är överviktig är det lätt att gömma sig o det är det som måna överviktiga gör. Fettet är ett skydd, ett ställe att gömma sig under o var bedövad känslomässigt. jag tror inte att det finns en enda överviktigt som känner sig glad över att väga så mycket. Det är inte naturligt att vara tjock för kroppen. Nu behöver man inte vara super slank men jag tror alla känner sig bättre vid en viss vikt. Att säga 10kg mer eller mindre spelar ingen roll tror jag inte på. Det så jävla stor skillnad!!!! Jag känner mig super lätt, kroppen känns annorlunda, kläderna sitter bättre. man behöver inte tänka på o magen putar ut, om rumpan är för bred eller ryggfettet syns genom en tajt t-shirt. jag behöver inte ens hålla in magen som jag brukade annars göra :D Jag är LITE petig med hur saker ser ut så för mig känns skönt att jag behöver inte oroa mig för hur jag ser ut o vara nöjd med spegelbilden. Visst hör man att insidan är viktigare men hur många gånger har man inte dömt en person utifrån hur de ser ut. Vad är det första man ser? Inte insidan, eller hur? Sen om en person bete sig som en a-hole är en annan sak.

Man förändras def när man gå ner i vikt men personligheten förändras inte. Så om en person beter sig mer som en s-stövel efter att de har gått ner vikt har de alltid varit s-stövlar. De har inte kunna eller vågat uttrycka sig så som de ville. Jag hoppas att jag är inte en av dem bara ;D Visst känner jag mig mer kaxig o självsäker men det har jag rätt till tycker jag samtidigt som jag inte ser ner på andra som inte klarar att göra det jag gör. Jag har respekt för att alla har inte samma mål.

En annan sak som jag har slutat med att ge råd. Ju mer jag lär mig desto mer ser jag hur fel de flesta har eller gör men det är inte min uppgift att tala om för dem vad de ska göra istället. De flesta vet inte ens att de inte vet o de vill inte veta det heller. Jag har själv varit så blind o döv o känner mig som en idiot för att krånglat till allt men man lär sig av sina misstag o erfarenheter. Jag är resultatfokuserad o nu har jag lärt mig att man kan få bra resultat genom att INTE göra en massa saker. Det bästa för mig att fokusera på en sak, klara av det o börja på nästa. Att ha 100 olika projekt för mig är inte bra. Det är inte bra egentligen för ingen. Man kan inte göra allt till 100% o om man tror att man gör så ljuger man till sig själv o blir sönderstressad.

Jag har tjatat om mitt hår o hur missnöjd jag är. Det är jag fortfarande då jag känner mig lite naken med så lite hår men samtidigt bryr jag mig inte om vad andra tycker. Det vara kanske meningen för att nu har jag inget jag kan gömma mig bakom. What you see is what you get :D